Minimering av kognitiv partiskhet i brandutredningsrapporter

När du anlitar en kriminalteknisk expert för att analysera efterdyningarna av en brand förväntar du dig helst att de ska vara opartiska i sin undersökning. Men ingen är helt immun mot att dra initiala slutsatser. Partiskhet i utredningar har varit känt inom området så länge som brandutredare har funnits.

Hur minimerar brandutredningsrapporter kognitiv bias? Lär dig mer om hur utredare arbetar för att undvika dessa fördomar med hjälp av Dreiym Engineerings guide.

Typer av kognitiva fördomar

Vid hantering av bränder som kan ha varit avsiktliga eller inte, måste utredarna ta hänsyn till två olika typer av kognitiva fördomar. Dessa fördomar kan, om de inte kontrolleras, påverka de beslut som utredaren fattar och de slutsatser som dras.

Förväntningsbias

När en kriminalteknisk brandanalytiker drar en slutsats innan de har samlat in alla tillgängliga bevis, uppvisar de en förväntningsbias. Det brukar också kallas för en "förutfattad mening". En utredare kan till exempel kasta en hastig blick på platsen i fråga och anta att branden var en olyckshändelse.

Förväntningsbias kan stoppa en utredning i dess spår. Om utredarna inte samlar in viktiga data på grund av ett antagande kan de ofta inte gå tillbaka och samla in dem senare. Att inte undersöka en brandplats ordentligt på grund av förväntningsbias bryter också mot den vetenskapliga metoden, eftersom de inte testar hypotesen på ett adekvat sätt.

Konfirmeringsbias

Denna typ av partiskhet uppstår i allmänhet under testprocessen och kan också stoppa en utredning. När en brandutredare stöter på en enda teori och tror att den är sann, misslyckas de ofta med att samla in data som kan motsäga deras teori.

Adekvata brandutredningsmetoder kräver testning av många olika antändningssätt för att bekräfta eller utesluta dem. Men om en kriminalteknisk expert är starkt övertygad om att branden startade på ett visst sätt, kanske de bara fokuserar på data som stöder deras teori.

I NFPA 921, den standardiserade guiden för brandutredningar, står det att man måste testa hypoteser med avsikten att motbevisa dem. Konfirmeringsbias gör tvärtom - det sätter skygglappar på utredaren och uppmuntrar dem att testa en enda hypotes med avsikten att bevisa att den är korrekt.

Insamling av alla tillgängliga data

Hur kan en kriminalteknisk brandanalys expert övervinna deras medfödda fördomar? Svaret är enkelt: samla in alla data och bevis, inte bara det som kan visa att de har rätt. Kriminaltekniska utredare måste tänka vetenskapligt och vara villiga att motbevisa att de har fel.

Det finns flera typer av bevis som brandutredare ofta samlar in, vanligtvis under en av följande tre kategorier.

Demonstrativ bevisning

Detta är konkreta föremål som återfunnits på en brandplats. Personer som undersöker demonstrativa bevis kan få ett bra förstahandsintryck av hur platsen såg ut genom att använda sina sinnen. Demonstrativ bevisning autentiseras via vittnesmål (en person som muntligen bekräftar att han eller hon känner igen den) eller genom att fastställa en obruten spårbarhetskedja.

Kartor över det område som påverkats av branden samt exakta modeller och fotografier av skadorna betraktas också som bevismaterial.

Dokumentär bevisning

Som namnet antyder finns denna typ av bevisning på papper. Brandförsäkringar, försäljningskvitton och brandutredarens anteckningar utgör alla dokumentär bevisning. En opartisk utredare noterar alla uppgifter, oavsett om de stöder deras misstankar eller inte.

Vittnesmålsbevisning

Denna form av bevisning är muntlig och ges av ett kompetent vittne som är relevant för utredningen. Vittnesmål avläggs i allmänhet under ed, och kriminaltekniska brandutredare kallas ofta som expertvittnen i rättssalen.

Utsagor från vittnen till branden faller också under denna kategori, eftersom vittnesmål från ögonvittnen är avgörande för alla brandutredningar.

Analysera och bekräfta tillgängliga uppgifter

Att samla in alla tillgängliga data är ett avgörande preliminärt steg för brandutredare för att undvika att dra partiska slutsatser. När de har tillgång till en stor mängd data kan de testa olika teorier och motbevisa dem som inte har bevis för att de stämmer.

En fullt kvalificerad brandutredare testar alla rimliga teorier, oavsett eventuella kognitiva fördomar som de har med sig i bagaget. De samlar in så mycket data som möjligt och är mycket uppmärksamma på alla fakta, eftersom även den minsta detalj kan kullkasta en utredning.

Till exempel...

Låt oss säga att en husbrand ser ut att ha startat i tvättstugan, precis vid torktumlaren. En närmare titt på torktumlaren visar att luddfiltret och de närliggande ventilationsöppningarna var kraftigt igensatta av ludd och skräp innan branden startade. En partisk kriminalteknisk expert kan inofficiellt avsluta sin utredning just där - ludd är mycket lättantändligt och det är troligt att igensättningen kan ha startat branden.

Under tiden fortsätter en opartisk utredare att samla in data och kan komma att följa upp med det lokala elbolaget. Vad händer om det lokala elbolaget rapporterar att husägarna i fråga fick sin el avstängd på grund av utebliven betalning? Torktumlaren kan inte ha varit igång vid tidpunkten för branden, så utredarna måste fortsätta att testa teorier om hur branden egentligen startade.

Att tänka som en forskare

Kriminaltekniska brandanalytiker är vetenskapsmän och måste genomföra sina undersökningar enligt den vetenskapliga metoden. För att undvika kognitiva fördomar under utredningen använder kriminaltekniska experter följande steg:

• Definiera problemet: En brand har brutit ut och utredarna måste hitta orsaken till branden.
• Samla in data: Som diskuterats ovan måste kriminaltekniska experter samla in alla tillgängliga bevis.
• Formulera en hypotes: Baserat på de bevis som samlats in sammanställer utredarna en teori om hur branden kan ha startat.
• Testa hypotesen: Brandutredare måste testa sina teorier med avsikten att bevisa att de är felaktiga.
• Revidera hypotesen: Om testerna visar att den ursprungliga hypotesen är fel redigerar forskarna sin teori för att testa den på nytt.
• Slutföra hypotesen och rapportera slutsatsen: När kriminalteknikerna har kommit fram till rätt slutsats bekräftar de sina resultat och rapporterar fakta.

Opartiska kriminaltekniska brandexperter går ofta igenom flera felaktiga hypoteser innan de kommer fram till den korrekta. Kontinuerlig revidering av hypoteser och bekräftelse av data bidrar till att stärka deras slutliga slutsats.

Hur kan brandutredare minimera kognitiva fördomar när de undersöker brandplatser och samlar in data? I slutändan måste de tänka och bete sig som vetenskapsmän - för det är de! Genom att fokusera på fakta och inte på känslor kan man mildra effekterna av förväntnings- och bekräftelsebias i brandutredningar.

Dreiym Engineering har ett begåvat och detaljorienterat team av kriminaltekniker som kan hjälpa dig att lokalisera källan till en traumatisk brand. Våra experter strävar efter att samla in så mycket korrekt data som möjligt genom att snabbt ta sig till platsen och dokumentera varje centimeter av den. Om du behöver ett team av erfarna, opartiska utredare för att fastställa hur en brand startade, kontakta Dreiym idag!